Indien har vuxit fram som en stor exportör av olika produkter till många länder runt om i världen. En exportverksamhet kan vara mycket lukrativ om den sätts upp och hanteras på rätt sätt. Den här guiden ger tips om hur man startar exportverksamhet i Indien framgångsrikt.

Exportera affärsmöjligheter i Indien

Indien erbjuder enorma möjligheter för exportörer på grund av följande faktorer:

• Rikliga naturresurser som ger råvaror
• Kompetent och billig arbetskraft
• Statliga incitament och system för exportörer
• Utöka produktionskapaciteten
• Förbättra infrastruktur som hamnar och logistik

Några av toppexporterande industrier från Indien inkluderar:

Industri	Större export
Lantbruk	Ris, te, kryddor, cashewnötter
Textilier	Bomullsgarn och tyger, yllevaror, siden
Ädelstenar och smycken	Diamanter, guldsmycken, ädelstenar
Ingenjörsvaror	Bildelar, industrimaskiner, verktyg
Kemikalier	Färgämnen, kosmetika, petrokemikalier, bekämpningsmedel
Läkemedel	Generiska läkemedel, vacciner, traditionella läkemedel
Hantverk	Mattor, lädervaror, konstartiklar, möbler
IT-tjänster	Mjukvarutjänster, outsourcing av affärsprocesser

Detta visar det breda utbudet av exportmöjligheter som finns tillgängliga inom sektorer i Indien. Fokuserar på sådant växande exportindustrier kan ge goda affärsmöjligheter.

Viktiga steg för att starta exportföretag

Att starta ett exportföretag kräver systematisk planering och förberedelser. De viktigaste stegen är:

1. Genomför exportmarknadsundersökningar

Grundlig exportmarknadsundersökningar över produkter och länder är avgörande för framgång. Viktiga aspekter att analysera:

• Exportefterfrågan för produkter i målländerna
• Konkurrentanalys
• Distributions- och prisanalys
• Exportincitament och handelsavtal
• Lagliga och regulatoriska krav

Sådan forskning ger klarhet om bästa urval av exportprodukter och riktar in sig på exportmarknader.

2. Välj rätt exportprodukt

Välj exportprodukter klokt baserat på:

• Produkter med tillräcklig inhemsk tillgång eller produktionskapacitet
• Produkter som uppfyller internationella standarder och kvalitetsnormer
• Analys av global efterfrågan och tillväxttrender
• Högre vinstmarginaler jämfört med enbart inhemsk försäljning

Till exempel har indiska jordbruksprodukter som ris enorma exportfördelar på grund av hög inhemsk produktion och efterfrågan utomlands.

3. Välj rätt exportmarknad

Prioritera exportländer baserat på:

• Importmarknadens storlek och tillväxttakt
• Enkelt att göra affärer index
• Lättare handelsförbindelser med Indien
• Geografiskt avstånd och anslutning

Till exempel erbjuder Mellanöstern och Sydostasien enklare tillgång för indiska exportörer.

4. Välj Lämplig exportaffärsmodell

Olika exportmodeller inkluderar:

• Exporthandel – Skaffa varor inhemskt för export
• Tillverkning – Att tillverka produkter inom Indien för export
• Tjänster som mjukvara och IT-aktiverade tjänster

Välj lämpligt alternativ i linje med produkter, målmarknader och kapacitet.

5. Ordna exportfinansiering

Eftersom export kräver betydande utgifter i förväg, utvärdera finansieringsalternativ som:

• Kommersiella banklån – Alternativ som lån i utländsk valuta, exportkreditlån etc.
• Govt. ekonomiskt stöd – System av Exim Bank, ECGC limited, etc.
• Private equity-investeringar – Änglanätverk och riskkapitalfonder

Uppskatta rörelsekapitalbehov för smidigt flöde av export- och marknadsföringskostnader.

6. Hantera exportlogistik

Ordentlig frakt och exportdokumentation säkerställer leveransöverensstämmelse i rätt tid. Nyckelaspekter inkluderar:

Exportlogistikstadiet	Nyckelaktiviteter
Planering före export	Kontrollera produktefterfrågan, exportkvoter, köparstandarder
Anskaffning	Säkerställande av rätt inhemsk leverans kvantitet och kvalitet
Lager och paketering	Tillgodose förpackningsbehov, märkningsnormer för destinationslandet
Val av transportsätt	Att välja lämpligt alternativ som sjö-, luft- eller landväg
Spedition	Samordning med speditörer för optimerad logistik
Exporttullklarering	Få rätt papper, faktura, certifikat för tullen
Betalningsuppbörd	Hantera handelslagar, betalningssätt och utländsk valuta

Robust samordning är ett måste över denna exportförsörjningskedja.

7. Hantera exportmarknadsföring och marknadsföring

Effektiv marknadsföring utomlands gör det möjligt att nå fler köpare. Huvudsakliga initiativ:

• Utnämning utländska säljare
• Deltar i internationella mässor
• Placera annonser i exportkataloger och portaler
• Spring digitala marknadsföringskampanjer i målländerna
• Erbjudande konkurrenskraftig prissättning och betalningsvillkor

Detta ökar produktens synlighet och genererar exportorder.

8. Säkerställ exportkvalitet och efterlevnad

Att uppfylla internationella efterlevnadskriterier är viktigt:

• Produktkvalitetscertifiering som ISO-standarder
• Exportkontroll av byråer som EIA
• Testnings- och märkningsnormer fastställda av utländska tillsynsmyndigheter
• Lagar om förpackningar och dokumentation i destinationsländerna
• Immateriella rättigheter skydd av varumärken, logotyper, produktdesign mm.

Detta underlättar snabb tullklarering och acceptans på exportmarknaderna.

Statliga exportförmåner och incitament

De Den indiska regeringen tillhandahåller omfattande hjälp att öka exporten mellan sektorer genom att:

Ekonomiska incitament

• Tullrestitutionssystem – Återbetalning av tullar och punktskatter på insatsvaror för export
• Exportfrämjande kapitalvaror – Rabatt på skatter på kapitalvaror för exportproduktion
• Exportkreditförsäkring – Försäkringsskydd av ECGC Ltd för utrikeshandelstransaktioner
• Skattebefrielser – Inkomstskatteavdrag på exportvinster

Infrastrukturstöd

• Särskilda ekonomiska zoner – Infrastruktur i världsklass för exportinriktad tillverkning
• Elektroniska och papperslösa handelsgränssnitt – Förenkla exportförfaranden och pappersarbete

Institutionellt stöd

• Exportfrämjande råd – Tillhandahålla exportmarknadsföringsstöd för specifika branscher
• Exportkontrollorgan – Genomföra obligatorisk kvalitetstestning av export
• Indiens handelsportal – Erbjuda onlineexporthjälp och informationstjänster

Att utnyttja dessa incitament ökar konkurrenskraften och framgången internationellt.

Hur man skaffar en IEC-exportkod

Ett viktigt försteg är att få en Importör Exportörkod (IEC) från DGFT.

Denna unika identitetskod är obligatorisk för företag att exportera från eller importera varor till Indien. Den består av tio alfanumeriska koder som AAACB1234C.

Behörighetskriterier för IEC

Alla enheter/individer som är engagerade i gränsöverskridande handel kan ansöka om en IEC-kod om de har:

• Aktiv GSTIN-nummer, PAN- eller TAN-nummer
• Etablerad affärsplats i Indien för att utföra export-import
• Specificerad blankett och stödjande dokumentation

Hur ansöker man till IEC online?

Hela IEC-ansökningsprocessen är online genom DGFT-portalen med dessa steg:

1. Nya sökande måste först registrera sig på portalen. Befintliga sökande kan logga in direkt i sin profil för IEC-ansökan.
2. Välj applikation för IEC-kod. Fyll i person- och företagsuppgifter i formulären.
3. Bifoga nödvändiga dokument som PAN-kort, GST-certifikat, passfoto, etc.
4. Betala den angivna IEC-ansökningsavgiften online.
5. Skicka in IEC-ansökningsformuläret på DGFTs webbplats.

De IEC-godkännande tillhandahålls online inom 2-7 arbetsdagar efter verifiering av tillhandahållna dokument och detaljer. Sökande kan sedan ladda ner det registrerade IEC-certifikatet med tilldelad kod.

Funktioner i IEC-koden

Några användbara attribut för att ha ett IEC-nummer inkluderar:

• Enstaka nummer giltigt hela livet – Till skillnad från äldre system som kräver årlig förnyelse
• Erkänd globalt – Föredraget av tull- och bankmyndigheter över hela världen framför andra koder
• Enkelt att skicka in dokument – Tillåter snabba online DGFT-meddelanden om handelsaktiviteter
• Förenklade affärsprocesser – Undvika onödiga pappersförseningar

Därför erbjuder enkel digital åtkomst till IEC-kod bekvämlighet för indiska export-importspelare.

Nyckelregistreringar behövs för exportörer

Tillsammans med IEC-koden, exporterande företag bör också få andra viktiga operativa registreringar.

Populära statliga och skatteregistreringar att förvärva:

Regeringsregistreringar

• Licens för butiker och anläggningar – För etablering av exportföretags kontor eller lagerlokaler
• MSME Udyog Aadhar – För särskilda statliga förmåner till mikro-, små och medelstora exportföretag
• GST-registrering – För att göra anspråk på ingående skatteavdrag, överensstämmelse med deklarationsanmälan

Skatte- och bankregistreringar

• PAN-kort – Obligatorisk för alla finansiella transaktioner inklusive utrikeshandel
• Import Export Code (IEC) – Nödvändigt personnummer för export och import
• Intyg om inkorporering – Juridisk registreringsbevis för företagsexportföretag
• Aktuellt konto – Behövs för valutatransaktioner med utländska köpare och leverantörer

Utöver dessa kan specifika exportsektorer kräva ytterligare registreringar och licenser som FSSAI-certifikat, varumärkesregistrering, RCMC-certifikat etc.

Korrekt dokumentation gör det möjligt att starta exportaktiviteter smidigt samt utnyttja olika exportfrämjande incitament. Exportörer måste därför se till att alla nödvändiga registreringar genomförs.

Typer av risker involverade i exportaffärer

Export ger enorma möjligheter men innebär också betydande risker som företag måste hantera noggrant:

Finansiella risker

• Valutavolatilitet – Valutaförändringar som påverkar transaktionsvärden
• Utebliven betalningsrisk – Exportör som inte får betalningar från utländska köpare i tid
• Högre finansierings- och försäkringskostnader – Behov av omfattande lån och kreditförsäkring

Operativa risker

• Logistiska förseningar eller misslyckanden – Fel i frakt- eller tullklareringsprocesser
• Kvalitets- eller regulatoriska frågor – Avvisande av produkter i utländska hamnar över bestämmelser
• Brist på synlighet för exportorder – Oförmåga att korrekt prognostisera exportintäkter

Strategiska risker

• Hård konkurrens – Från lågkostnadstillverkningsländer som Kina eller Vietnam
• Geopolitisk instabilitet – Förändringar i utomeuropeiska länder som påverkar företagsklimatet
• Efterfrågefluktuationer – Global recession eller nedgång som minskar exportmarknaderna

Robust exportriskhantering över dessa områden är viktiga genom steg som att säkra exportfinansiering, lastförsäkring, knyta an till logistikpartners, expandera till diversifierade exportmarknader och bibehålla konkurrensfördelar.

Hantera exportbetalningsrisker

En nyckelrisk som exportörer stöter på är möjligheten till inte ta emot betalningar från utländska köpare i tid eller överhuvudtaget antingen på grund av uppsåtlig standard eller andra problem.

Denna uteblivna betalning eller försenade betalning kan allvarligt påverka exportörens rörelsekapitalcykel och intäkter.

Några effektiva sätt för exportörer för minska betalningsrisker omfatta:

• Att ha klart betalningsvillkor och metoder dokumenterat i exportkontrakt som förskottsbetalning, LC, CAD etc.
• Kontrollerar utomlands klient kreditupplysningar och ekonomi genom banker/kreditvärderingsinstitut
• Erhållande exportkreditförsäkring lock från ECGC
• Använder spärrat konto mekanismer via tredje parts bankkanaler
• Sökande bruksbrev tillåta försenad betalning inom 6 månader
• Infogar straffklausuler i exportavtal för att förhindra betalningsförseningar

Genom att på ett försiktigt sätt använda sådana verktyg för hantering av betalningsrisk minskar risken för att exportorder inte går in.

Slutsats

Export ger attraktiva affärsmöjligheter för indiska företag att nå globala marknader och stimulera tillväxt. Genom att välja rätt produkter och länder, ordna exportfinansiering, hantera logistiken effektivt och hantera risker på lämpligt sätt, Indiska företag kan bygga hållbara och lönsamma exportkanaler.

Att utnyttja alla tillgängliga statliga exportstödssystem förbättrar också konkurrenskraften internationellt. Med sund planering och effektivt genomförande kan export skapa enorma framgångar för indiska företag.